Det finns irländska sånger som framkallar ett visst landskap, och Percy Frances "The Mountains of Morne" toppar faktiskt räkningen. Dess stämningsfulla bilder av Morneberget som sveper ner till havet. I just denna en fras, som annars är sångtexten bara rambling musings som skulle passa någon plats i Irland.
Bergen i morne
Åh, Mary, det här London är en underbar syn
Med människor arbetar här dag och natt
De sår inte potatis, inte korn eller vete
Men det är gäng med dem som gräver för guld på gatorna
Åtminstone när jag frågade dem är det det jag fick höra
Så jag tog bara en hand vid denna diggin "för guld
Men för allt jag hittade där kan jag lika bra vara
Där bergen i Morne sopa ner till havet.
Jag tror att när du skriver en önskan du uttryckte
När det gäller hur de fina damerna i London var klädda
Tja, om du tror mig, när du blir bett om en boll
Tro, de har inte någon topp i sina klänningar alls.
Åh, jag har sett dem själv och du kunde inte tråka
Säg om de var bundna till en boll eller ett bad
Börja inte med dem nu, Mary Macree,
Där Mornes berg sopa ner till havet.
Jag har sett Englands kung från toppen av en buss
Och jag har aldrig känt honom, men han menar att vi känner till oss.
Och av Sakson var vi en gång förtryckta,
Ändå jublade jag, Gud förlåter mig, jag jublade med resten.
Och nu har han besökt Erins gröna strand
Vi kommer bli mycket bättre vänner än vi har varit hittills
När vi har allt vi vill, är vi så tysta som möjligt
Där Mornes berg sopa ner till havet.
Du kommer ihåg unga Peter O'Loughlin, förstås
Nå, nu är han här i kraftens huvud
Jag träffade honom idag, jag gick över stranden
Och han stoppade hela gatan med en våg av handen
Och där stod vi talade om dagar som är borta
Medan hela befolkningen i London tittade på
Men för alla dessa stormakter är han önskad som jag
Att vara tillbaka där den mörka Morne sveper ner till havet.
Det finns vackra tjejer här, åh, du har inget emot det
Med vackra former utformades naturen aldrig
Och härliga komplex alla rosor och grädde
Men O'Loughlin anmärkte med avseende på detsamma
Att om på dessa rosor vågar du sippa
Färgerna kan alla komma bort på din läpp
Så jag väntar på den vilda rosen som väntar på mig
Där bergen i Morne sopa ner till havet.
Berg av Morne - Bakgrundshistorien
"Bergarna i Morne" är ganska typiskt för Percy Fransks många verk, som riktar sig direkt mot känslorna av den irländska diasporan. Du är i ett främmande land, du kommer ihåg de gamla människorna, de gamla platserna, du blir lyrisk om dem. I grunden låten skulle kunna vara om något irländsk landskap. Här valde franska Mornebergen - ett bergskedja i County Down , som faktiskt sveper rakt ner till havet. Det sägs att signaturlinjen dock inspirerades av franska som betraktade de avlägsna bergen från Skerries, County Dublin. Ett monument till franska och sången ligger ändå nära havet i Newcastle, County Down.
Som en sido inspirerade Mornebergen också en irländsk författare av mycket högre kvalitet, nämligen CS Lewis, som skapade sin fantasiverden av Narnia i deras bild.
Vem var Percy franska?
William Percy French, född den 1 maj 1854 och dör den 24 januari 1920, kan betraktas som en av Irlands främsta låtskrivare av sena viktorianska och edwardianska perioden. En examen från Trinity College, civilingenjör vid handel, han var anställd av Verkstadsverket i County Cavan, med den spännande titeln "Inspector of Drains".
Senare, och ett offer för personalskärningar blev franska redaktören för "The Jarvey", en veckovis tidskrift. Denna satsning på att publicera misslyckades, men franska smedde sig en full-time, framgångsrik karriär som låtskrivare och underhållare ur askan. Percy French blev ett hushållsnamn för att komponera och sjunga mestadels komiska sånger, men också många som använder emigration (och den därmed resulterande hemsjukdomen) som tema, och ofta namnscheckande städer runt om i Irland - en av hans signatursånger är " Come Home Paddy Reilly ".